Hejsan

Det är verkligen lätt att förirra sig bort i tankarna när man lägger ner så mkt tid under en dag på städning. Haha, i mitt fall kanske jag råkat tänka för mkt på annat än städningen i sig. Plötsligt nu när jag bytte sängkläder, insåg jag en sak. Jag har ingen såndär stor, silkig pyjamas med långa ben -ni vet en såndär som alltid ser så fantastiskt mysiga ut i t.ex H&M- eller Ellos-katalogerna såhär under vintertid. Borde kanske skaffa mig en. ^^

    Med tanke på sängkläder kom jag även att tänka på en sak.. Om man har ett rum med mkt "naturfärger" ex. olika nyanser av grönt, brunt, grått -men även gräddvitt -vad bör man då välja för lakan/påslakan/örngott för att få ihop allting till en helhet, utan att sängkläderna ska smälta ihop med allt annat? :S Jag kan sammanfatta mitt rum med orden natur och japan-/kina-inspirerat. Borde jag då kanske köra mer på att välja sängkläder i en rödare nyans så att det syns lite bättre? Det är en bra fråga jag grubblat länge på -nästan som min badanksteori som jag nämner i bloggen Meditation och Badankor (2008-09-25). Om någon har något annat förslag som dem tycker verkar bra är dem välkomna att nämna det i en kommentar. :)

Ha det bra tills jag skriver igen! ^^

Hejsan hoppsan Lillebror!!!

-Ja, kanske inte direkt, men är på bra humör idag! :D

    Idag har jag ägnat hela dagen åt att städa rummet och sortera lite i min bokhylla. Det var rättså välbehövligt, då det först påminnde till utseendet av ett sprängt shoppingcenter eller nåt sånt.. haha, nja, kanske var det där att ta i lite -jag har faktiskt aldrig sett ett sprängt shoppingcenter! o.O Men iaf, om ni tänker er ett ställe där saker ligger i oordning -och inte bara det utan även ligger spritt överallt, där de inte ens ska ligga! Då får kanske upp en bild framför er hur mitt rum såg ut innan städningen. ^^'

    Problemet är att jag inte tycker om total oreda där jag bor, men jag skulle aldrig överleva på en plats där allting var totalt stilrent heller! o.O Det jag skulle föredra (-eller snarare faktiskt föredrar!) är när miljön runt mig är i ett slags mellanting (eller kanske ännu ett snäpp lite lägre) -kortfattat ett Kreativt Kaos! XD

    Det är ju upp till var och en vilken slags miljö man trivs bäst i.. Kan dra ett exempel om en av mina klasskamrater som hyr ett rum i huset bredvid mitt. Jisses! Det var nästan som att jag blev mörkrädd när jag tittade in i hans rum.. (-Inget illa menat!) Allting var perfekt placerat och det fanns inga massa småprylar synliga. Färgtemat han valt på sina gardiner, sin matta, sängöverkastet, soffbordet.. ja, whatever han nu hade i rummet gick i svartvitt. Rummet hade sånär skrämt ihjäl mig om det nu inte var för den enda lilla färgpricken som jag tacksamt stod och glodde på som hypnotiserad. XD Det var hans skrivbordslampa, vilken lyste glatt i en skrikig mellangrön nyans. <3 Detta lilla färgglada föremål var det enda som fick ta emot ett hagel av avsky när min klasskamrat såg den fascinerade blick jag kastade på det. Lite elakt tyckte jag och var nära på att föreslå att han kunde få min vita skrivbordslampa om jag fick hans gröna. ^^ Men det kom aldrig på tal, då samtalsämnet byttes ut mot någonting annat. Det var en enorm lättnad då jag återvände till mitt egna rum och då kunde plocka lite med några av mina små prydnadssaker. Terapi? Ja, kanske det. XD

Men nu ser jag att det börjar skymma lite utomhus, så hade tänkt gå ut med soporna och sedan fortsätta plocka "iordning" saker. Kanske att jag senare sticker till mataffären och kollar lite.

See yah!

Hejsan,

Den här dagen var lite annorlunda än tidigare skoldagar. Till exempel slutade vi tidigt (dvs 13-tiden), och det var glädje på hög nivå. Vi tillbringade de 2 sista lektionstimmarna av den här dagen utomhus mätandes marknivåer mha olika utrustning. Det var kallare idag än under veckans tidigare dagar och det låg fortfarande kvar snö på marken sen igår. Till en början var det bara kallt, men sedan föll ett fint regn ner och blötte ner vårt "avvägningsprotokoll", så det blev svårare att skriva på det.

    Vi tyckte synd om den grupp av klassen som hela dagen (fram till 16.00) skulle lägga plattor och marktegel utomhus. Men å andra sidan hade även vi gjort samma sak fast i det iskalla spöregnet som var i måndags (heldagsregn, kan vi kalla det). Unpleasant, unpleasant.. brr. >__<

    Nej, det var med stor glädje vi gick hem efter avslutad lektion. Fast trots glädjen fanns en liten gnagande oro inne i mig. Tandläkaren!!! Dit skulle jag då jag fått tid till 14.15 idag, fast min största oro var väl först och främst hur jag skulle hitta dit. :P Det var mitt första tandläkarbesök här sen jag flyttat ner i augusti. Snacka oroväckande -jag menar, tänk om jag hamnade på fel ställe eller nåt! XD

    Goda nyheter iaf då jag faktiskt lyckades hitta rätt utan att behöva fråga någon om vägen. En annan sak som jag tyckte var lite spännande var när jag kom ut från tandläkarmottagningen och såg en stor färgglad buss med massa roliga figurer på stå parkerad på en parkeringsficka intill torget. "Blodbussen". Det fanns en vit A4-sida med lite text uppsatt på dörren och tror ni då inte jag gick dit för att kolla vad där stod? Självklart att jag gjorde! Jäkla nyfikna människa som jag är.. X'D

    "Ni som är intresserade av att bli blodgivare.." (blodgivare? är jag intresserad??) "..kom gärna hit en kvart innan stängning. Öppettiderna är.." (Fränt! Detta måste jag ju bara kolla upp!!) Sedan stack jag hem och var där en stund lagom tills det var dags att sticka iväg till "Blodbussen". Snacka nervös man var under tiden man gick ner mot centrum.. Diverse skräck/vampyr-serinarion spelades upp framför mig. Barnsligt? Nej! tänk er själva bestämma er för att göra något okänt.. det är creepy. Ringde runt till lite människor för att prata av mig lite, men inte en jäkel svarade.. surt liksom.

    Men, men, väl där möttes jag av två glada tanter (de såg inte ut som vampyrer! och en hade halsband med silver kors) och när jag frågade hur man blev blodgivare fick jag en liten bunt med häften jag skulle läsa igenom först och sedan en blankett med ca 37 personliga frågor som jag skulle svara på sedan om jag kunde tänka mig att bli blodgivare. Det var mycket viktiga frågor angående om det fanns vissa sjukdomar i ens släkt eller om allergier, testning av narkotika m.m Nåväl, det gick ganske bra att svara på frågorna, tills jag fastnade på en fråga angående om någon i min släkt hade något slags "C. Jacob-syndrom". Det visste jag inte vad det var, så då frågade jag om det. tydligen var det "galna kosjukan -fast för människor" enligt tant nr.1 När jag fyllt i blanketten klart, lånade tant nr.1 mitt id-kort för att dels försäkra sig om att jag var jag och dels för att fylla en databas med några av mina personuppgifter, samt skriva ut små etiketter till 3 små flaskor. Det jag skrivit på blanketten var bra konstaterade hon och kryssade i en ruta med text som sa att hon godkände mig att göra ett blodtest.

    Nu kommer vi till den mer läskiga biten då tant nr.2  (hon som ej har halsband med silverkors) leder mig till en såndär stol där man halvligger. Där skulle jackan och den långärmade tröjan av eftersom de skulle ta blodprov på mig. Tant nr.2 tog sina fingrar och kände på mina armveck efter blodådror som hade bra tjocklek för att nålen ska kunna komma in och föra ut blod. När jag frågade varför de inte fick vara smala, sa hon att det då fanns risk för att de skulle sprängas! Läskigt värre ju! o.O

    Efter att hon hittat vad hon sökt efter rengjorde hon huden på det "bra" stället med en våtservett och plockade fram en nål som jag tyckte var skrämmande tjock. Hon sa att det kanske var till tröst att nålen de använder när de tar blod till sjukhusen med är mkt tjockare än den hon använde nu.. Jag kan ärligt talat säga att det inte tröstade ett smack! o_O Det som däremot var lite roligare var när jag såg en av 3 små flaskor som var fylld med mitt blod. Grejen var den -enligt mig, att blodet inte direkt såg läskigt ut.. utan det var nålen som var problemet. Skumt eller hur? X'D

    Det var rättså kul när tant nr.2 konstaterade att mitt hemoglobinvärde (protein som transporterar syre -tror jag det är) verkade bra. Hon var klar med provtagningen av blod och efter att nålen dragits ut fick jag ett litet plåster för såret. Tanten berättade att alla 3 små flaskor som fylldes med blod skulle skickas iväg för ytterligare undersökning i ett laboratorium och provsvaren skulle komma om cirka 6 veckor. Sedan gick vi in i en annan "avdelning" av bussen där vi satt och pratade ca 10 minuter angående en blodgivares förpliktelser. Jag fick även svar på några frågor jag hade angående blodgivning. T.ex att de enbart tar ca 4,5dl blod vid ett blodgivarbesök och inte som jag trodde att det skulle rycka minst 1,5 liter! Det var en lättnad att höra svaret på den frågan!

    Senare under kvällen pratade jag i telefon med en av mina storasystrar och ännu lite senare med min roomie! Det var ett mycket efterlängtat samtal.

Men nu stannar berättelsen om den här dagen, så kram hej!

Hej.

Åter igen känns det som om vintern är här. Tidigare idag föll stora snöflingor utanför fönstret och marken täcktes av ett tunnt fluffigt lager snö. Just då satt jag och drack te (typiskt mig, jag vet) och lyssnade på julmusik. Mina möss tog det lugnt som vanligt (kanske inte så ovanligt med tanke på att de är nattaktiva djur!) Dante satt t.ex som vanligt uppflugen på ett av snörena som var knutna vid burens galler medan Spock och Winters låg ihopkurade inne i huset. Allting kändes nästintill perfekt.

    Jag tog bussen in till malmö vid 15-tiden för att  leta efter de sista julklapparna till familjen. Kändes lika bra att ha dem inköpta. Emellertid hittade jag inte allt jag sökte efter, vilket iofs var lite tråkigt -men jag ångrar inte att jag åkte in dit. julutsmyckningen av staden och belysningen var fantastisk jämfört med vad jag annars är van vid. Gisses, V-by.. skärp er! X'D Jag kom hem vid 18-tiden med allt jag hade på släp. Dumpade alla saker jag köpt på sängen för lättare sortering och sedan gick jag för att säga hej till "killarna" (mössen).

    Någonting kändes fel direkt då Dante även nu satt uppe på ett snöre. Spock låg inne i huset och kurade precis som innan jag åkt. Winters var inte där. Jag hittade honom liggandes intill deras motionshjul. Pälsen låg slätt över kroppen och hans ögon var stängda, precis som om han sov. Jag undrade för en sekund varför han bestämt sig för att sova där. Kanske han helt enkelt bara varit trött och somnat innan han hann in till huset? Dum fråga. Kroppsställningen och avsaknaden av minsta rörelse skvallrade om sanningen. Han var död. 

    Jag erkänner att detta inte var någon rolig blogg att läsa (-än mindre skriva), men jag kände att jag behövde skriva ner detta. Det är alltid tråkigt när ens husdjur dör och trots att jag inte haft "killarna" så länge så är det ledsamt när tiden kommer för avsked. =''O

Nu slutar jag skriva på detta inlägg, men dyker upp med nåt förhoppningsvis lite roligare så småningom. Kram hej!

Hejsan,

Idag är faktiskt den första dagen den här veckan som jag känt mig riktigt entusiastisk och optimistisk över. Kanske var det för att min klass och trädgårdsingenjörsklassen åkte ut på en heldagsexkursion strax norr om Kristianstad idag. Vi besökte bl.a på olika stenbrott för att få en uppfattning om mark- och gravstenens långa väg från berg till färdig produkt. Detta var verkligen intressant, speciellt då vi även fick gå ner i ett stenbrott och följa processerna som sker när man bryter loss stora block från berget, klyver dem till mindre block och transporterar iväg dessa s.k handelsblock till en annan plats där de delas ned i ytterligare mindre bitar som sedan transporteras iväg dessa till bl.a stenhuggerier.

    Vi hade en guide (som jag tyvärr redan glömt namnet på) som berättade om hela händelseförloppet i detalj för oss. Vi togs med till två olika stenhuggerier. Ett av dessa tillverkade mestadels gatsten i olika storlekar, men även kantsten, stenpaneler till murar/väggar och blockmurar. Det andra stenhuggeriet tillverkade mestadels pelare och gravstenar. Det var otroligt häftigt att se hur allting gick till, steg för steg.

     När vi blev runtvisade på stenhuggerierna fick vi se olika typer av sågning genom stenen samt genom att se förstå hur allting gick till. De två sätten jag minns bäst var sågning av stenen via en spänd diamantförsedd lina som skar, samt sågning av sten med hjälp av en stålklinga. Det som jag tyckte var riktigt coolt var att sågen kunde såga de stora stenskivorna så tunna som 3,5 cm. Sedan fortsatte vissa stenskivor att delas upp i mindre delar, för att det skulle bli mer lätthanterligt (ex. gravstensstorlekar).

    På det sistnämnda stenhuggeriet fick vi även se olika ytbehandlingar av den sågade stenen. Dessa behandlingar gav stenen olika utseende och gjorde att stenen kändes olika. Vi hade till exempel framför oss en stenskiva som klyvts i 4 delar. Dessa delar hade sedan var och en utsatts för olika ytbehandlingar. Det var svårt att tro att de fyra delarna tillhörde samma stenskiva eftersom utseendet varierade starkt mellan dem. De fyra olika ytbehandlingarna var korshamring, flamning, slipning och polering. Var och en av behandlingarna ger stenen ett unikt utseende och speciell känsla när man sedan stryker handen över stenens yta. Fantastiskt!!! X'D

    Angående gravstenstillverkning så "fräses" ju namn, årtal och kanske även nån fin minnestext och nån bild in i gravstenen. Detta är även de sysslor som utförs av skickligt folk arbetandes på stenhuggerierna. Det som jag fann ännu mer intressant än någonting hittills (nästan så det kliade i fingertopparna!) var när vi fick titta på när dessa proffs "fräste" in (jobbigt.. jag har glömt bort det riktiga ordet! >__<) den information samt de bilder som sedan kommer finnas på gravstenen när den väl är placerad på kyrkogården. OMG! jag fick nästan spunk där.. nu vet jag inte vad jag vill längre -tatuerare eller "gravstens"fräsare" det är så svårt att välja! T__T

    Två andra ställen vi besökte var en nedlagd vattenfylld diabasgruva och ett ställe där "trasiga" eller "oanvändbara" stenblock av "fel färg" krossades sönder till bl.a bärlager, makadam, grus och sand med olika kärnstorlekar. Det sistnämnda stället var inte enligt mig något av de roligaste ställena, men kul måste jag erkänna att vi även lyckades ha där. Någon har ju sagt att man får det inte roligare än man gör sig. XD

    Jag vet inte vilken tid vi klev upp på bussen för att åka hem och jag höll dessvärre ej koll på klockan heller under tiden det tog för oss att åka tillbaks till skolan eftersom jag somnade och vaknade till först när vi var i Lund. Sedan satt jag och halvsov fram tills vi nådde slutstation Alnarps universitet.

Men nu lägger jag ned skrivandet för idag som visst förvandlades till igår. Kram Hej! 

Vad less jag blir när jag för en gångs skull tittar i en metro (25/11-08) och läser om kommuner som behandlar hemlösa människor som skit! Varför vräka människor som faktiskt INTE har ett riktigt hem men som ändå gjort sitt bästa för att hitta nåt ställe där de kan ha en fristad? Och till råga på allt så är väl den den sämsta tidpunkten på året att vräka hemlösa på vintern, i kylan och i en snöstorm!!! Vart tar solidariteten vägen??
Jag bara undrar varför det här händer.. Det kanske löser ett tillfälligt problem med att köra bort dessa människor från en plats i en kommun -men det löser fan ändå inte problemet i sig!! Något som är värre är att kommunerna faktiskt vet att dessa människor ändå finns kvar.. -Men nu gör det inget för nu är de någon annan kommuns "problem".
Det är fan ruttet, så fy skäms Sollentuna och övriga kommuner!!

Hej.

På morgonen när jag vaknade fixade jag några sista inställningar på min gamla Acer (data), så att den skulle bli mer lätthanterlig för min lillebror (jag hade tidigare lovat att han skulle få den när jag skaffat en ny laptop). Inställningarna innefattade bl.a ett lite nyare virusskydd samt några små roliga spel. Sedan när min lillasyrra vaknat, vi ätit frukost och släppt in övriga familjemedlemmar var det dags att göra en lite mer ordentlig koll på min nya pc. Det som var kul var att även pappa och mina två småbröder satt som förtrollade framför det lilla underverket. Haha, ja.. tekniknördar är vi allihopa! X’D

    Det roligaste var när pappa kom på att man med hjälp av den lilla fjärrkontrollen som följde med laptopen kunde lägga pussel.  Sedan blev det tillfälligt kaos eftersom mina bröder också gärna ville leka med fjärren medan pappa ville fortsätta lägga pussel. Snacka Charmigt värre. ^^’ Mamma hör inte till kategorin tekniknörd, men efter att ha stått och tittat på pappa (-som liknade ett lyckligt barn på julafton) gav hon ifrån sig en positiv kommentar. Sedan var det dags att diskutera vad vi skulle hitta på tillsammans innan familjen var tvungen att börja åka hem till småland igen. Diskussionen gick än hit, än dit, men till slut bestämdes det vart vi skulle åka på utflykt den här sista dagen: Havet!! Vi åker självklart dit!

    Okej, självklart satte vi oss i husbilen hela gänget och brummade iväg ner mot havet och den långa stranden. När vi väl kommit dit och parkerat sprang lillebror 1 och 2 iväg neråt den övergivna stranden. Trots att det blåste rejält, var det inte kallt när man väl själv kom ut ur husbilen (gick inte så snabbt med tanke på att jag tidigare sparkat av skorna under bordet och nu fick leta reda på dem). :P Big excitement när man kom ner till havet iaf -det var första gången jag besökte den stranden. Längre ut på vågorna var det några personer som surfade. Det såg så kul ut.. Jag vill också lära mig surfa! :D

    Vi stannade inte så länge vid stranden, utan gick tillbaka till husbilen och körde iväg till Bjärred centrum (tror jag det var iaf).  Den främsta anledningen till det var att familjen skulle handla lite (men kanske även för att jag ville besöka en större bokhandel än den som fanns hemma). :P Men när vi anlände dit tyckte vi att det var nåt som inte stämde. Större delen av gallerian var släckt och många affärer var stängda, men den var ändå öppen och här och där gick lite folk som såg bedrövade ut. Vad var detta?? Någon –jag nämner inga namn- kom med förslaget att gallerian kanske inte var öppen på söndagar. Men varför i sådana fall hade inte alla butiker i gallerian stängt då? Jag och min lillasyster gick och frågade en säkerhetsvakt. Strömavbrott löd svaret. Fantastiskt.. det var tydligen strömavbrott i affärer i gallerian och i butiker som låg strax intill gallerian också. What a lucky day! X)

    Så vad göra? Pappa löste problemet med att säga de magiska orden: ”Vi åker någon annanstans”. Det blev en tripp till en annan stad och en annan galleria och ett Rusta. Ingenting att hänga läpp för, för nu hittade och köpte jag ett smart lager toapapper som förmodligen kommer räcka fram till påsk –minst! X)

    Efter denna lilla ”spending spree” åkte vi tillbaka hem till mig och där dumpades jag med mitt toapapper och den lilla påsen från Bokia med nyköpt manga och familjen ropade hejdå och körde hem. Okej, exakt så gick det inte till eftersom det där hejdåandet innefattade kramar, pussar och tårar (–återigen ingen nämnd, men namnet börjar på T).. men i stora drag gick det någorlunda till såhär iaf. :P

    Efter jag sett familjen brumma iväg hem mot vackra småland släpade jag in alla prylarna i studentkorridoren och in i mitt rum. Resten av dagen fördrev jag med att ringa hem till hundvakten och kolla läget, lägga in mina kontakter i den nya mobilen, trösta mig med att titta på snygga Johnny Depp i filmen Chocolat, ringa till familjen för att prata med alla i husbilen och lyssna på Kent. <'''3

Rättså mycket att sysselsätta sig med, men det behövdes. Kram hej.

Hejsan,

den här dagen har varit helt sjuk. Jag vaknade klockan 6 på morgonen pga. att jag glömt ställa om mobilen. Ställde om larmet och försökte somna om. Det var en hel timme kvar tills min bokade tid i tvättstugan, så vad var då meningen med att stiga upp nu? -.- När larmet gick igång igen vid 6.45 hasade jag mig upp ur sängen, drog på mig mina kläder som jag hittat vid fotändan av sängen, hämtade smutstvätten och tågade iväg till tvättstugan. Väl där nere började magen kurra. -_-’ Som tur var så hade jag bananer hemma, så när jag var klar med att försöka förstå mig på de där stora monstren till tvättmaskiner gick jag hem och åt en. Tack högre makter för att bananer finns! XD

    Vid 9 hämtade jag upp tvätten från tvättstugan. Dags för frulle ^^ Alltså väckte jag brorsan och började plocka fram bröd, smör, pålägg –u name it. När man väl satt där vid frukostbordet och skulle till att hugga in på en macka ringde telefonen. Tydligen var det övriga familjemedlemmar som behövde låna badrummet. Alltså var det bara att lämna mackan liggandes kvar på bordet, kliva upp från stolen, traska iväg längs korridoren bort till dörren och släppa in de stackars toanödiga satar som väl stod där utanför. XD En liten stund senare efter att jag lyckats trycka in den där mackan i munnen, stack vi iväg ut till husbilen, Det var ju i den som vi nu skulle åka iväg till Danmark.

    På vägen dit fick vi syn på en databutik, så då stannade vi för att jag skulle få en chans att köpa en dator och en mobil. (Mobilen jag haft i 3 år höll på att falla sönder i småbitar, så det var lika bra att jag köpte en ny).  Jag fick snabbt hjälp av en mycket söt kille där inne i butiken och efter skapligt kort tid kunde jag gå ut från butiken med ny elektronik ^^    Nu äntligen kunde det bära av till Köpenhamn. Jag kan nog skriva att åkturen dit blev rättså händelserik eftersom vi bl.a körde vilse i Malmö. Vid ett stoppljus bestämde jag mig för att gå på toa –kanske inte världens bästa idé just då, eftersom pappa började köra igen när jag väl kommit in dit och jag tappade balansen. :P Desperat att återfå balansen och kravla mig upp från golvet fick jag grepp om dörrhandtaget och kunde resa mig upp för att kunna sätta mig ner. ^^’ På vägen ut från toan saktade pappa in framför ett nytt stoppljus och istället för bakåt, slungades jag framåt mot sätena. Hehe, vaddå otursförföljd <’D    Under tiden vi satt i husbilen pågick det även en slags inbördesplatskamp i baksätet. När någon satt på en plats som någon annan tyckte var bra, och var tvungen att kliva bort därifrån ett tag –t.ex. gå på toa –knyckte den andra personen den förste personens plats. När ”toabesökaren” kom tillbaks, fick denne alltså sätta sig någon annanstans. En till sak som hände gång på gång var att det föll ner en penna på en från hyllan ovanför sätet där man satt. Dessa ”tuschattacker” gav inga direkta skador förutom möjligen på egot –Vem

sjutton hade någonsin trott att något så oskyldigt som en liten grön tuschpenna skulle gå till en sådan offensiv?  Som tur var behövde ingen åka ambulansen till sjukhuset X’D

    Om man började känna av att det faktiskt fanns en liten del av en själv som kändes tommare och tommare för var minut som gick och som man till slut även kunde höra stämma upp i opera, kunde man ta en banan för att tysta den med. Mamma hade bunkrat upp förrådet med fyra stora bananklasar som hon tydligen ville bli av med. Alltså var dessa utmärkta vad gäller att tysta ner en högljutt operasjungande mage. ^^ Okej, jag behöver nog inte nämna mer än att vi var 6 pers som inte käkat något på 6 timmar, och att operan som man hört under ett litet tag tystnade relativt snabbt efter att fruktskålen med bananer gjort entré.  <’D

    I Köpenhamn tittade vi runt lite. På ett torg fanns det två indianer som spelade musik. En slog på en trumma och den andra spelade olika typer av flöjt. Musiken var jättefin. Det fanns en till indian som gick runt bland publiken och sålde olika skivor med den typ av musik som de andra två spelade. Han kom även fram och visade skivorna för oss där vi stod. Det fanns en skiva som jag tyckte såg intressant ut. Den hette ”Dreams of Harmony and Meditation” och titeln kändes så slående att jag bestämde mig för att köpa den skivan. Indianen berättade för mig att han och hans kompanjoner kom från Sydamerika och att de brukade resa runt och sälja skivor i olika städer i olika länder.

    Det tog en stund innan man kände att man kunde slita sig från musiken och när vi väl gjorde det, gick vi upp till en gågata längre in i city. Där köpte vi glass eftersom vi alla tyckte vi hade förtjänat det. Min glass bestod av en strut med 2 kulor, pistagenöt och sommarbär. Glassen var jättegod men såg lite otäck ut. Pistagenötkulan var vit med grön-bruna stråk medan sommarbärskulan hade en läskig mörkt rosa nyans som påminde om blodigt kött.  :S Men i vilket fall som helst gick glassen ner. :)    När vi nu ändå var i Köpenhamn, skulle vi försöka hitta Bella-köpcenter. Det var enklare sagt än gjort, men efter att vi kört runt lite i staden, hittade vi till slut det vi letade efter. Det tråkiga var dock att vi inte var medvetna om att köpcentret stängde alla sina butiker vid 17.00 Vi kom dit vid 16.30, så vi hann inte se så mycket av köpcentret vilket var lite sorgligt.. men, men.. en jättebesvikelse blev det nog inte eftersom pappa hade hittat lite olika vin som han hann köpa innan butiken stängde.     Lite lagom trötta och hungriga åkte vi tillbaka till Sverige. Eftersom varken pappa eller mamma orkade laga mat, beställde vi pizza i en liten by som heter Åkarp och sen åkte vi ner till stranden och åt där. Sedan alla ätit och var nöjda åkte vi hem till Lomma för att lämna av mig och min lillasyster (hon skulle sova över till söndagen).     Den natten blev det inte mycket sömn, eftersom jag skulle tömma min gamla dator och fixa min nya. Det var mer komplicerat än jag trodde att det skulle vara att byta från en dator med operativsystem från Windows XP till en med Windows Vista. Men till slut när

klockan slog 03.30 tyckte jag att jag var så gott som färdig och därför kunde sova lite. Välförtjänt! ^-^ Lillasyrran var ju helt slut när vi kom hem så hon somnade redan klockan nio. Inte så mycket till sällskap med andra ord, men däremot ringde en av mina storasystrar och pratade lite med mig, så helt ensam kände man sig ju inte. :)

Men nu ska jag sluta skriva, så godnatt